27 juni 2015

Den förskjutna shoppingkicken

Det brukade vara kul att shoppa. Gå i affärer, känna och klämma på fina saker och drömma sig bort till en annan värld där utrymmet hemma var ändlöst och jag ibland var en helt annan person som passade i de där snygga klädesplaggen som just kommit in i butiken. I provrummet kunde jag drömma mig bort till den världen och sedan raskt spendera bara liite mer än jag egentligen var bekväm med. Just i ögonblicket när beslutet att faktiskt köpa togs kände jag mig lite som en busunge... som att jag gjorde något lite förbjudet och följaktligen spännande.

Just när kortet dragits och påsen lämnade butiken i min hand, det var precis där kicken, det nöjda leendet och känslan av glädje bodde. Det varade tills varan plockats upp hemma, men avtog ofta snabbt under de följande dagarna för att så småningom ersättas av ett nytt habegär. Visst, en del saker blev favoriter som jag förblev nöjd med, men själva kicken satt i köpögonblicket.

Nu har jag som bekant slutat nöjesshoppa, och letar hellre på nätet efter det jag behöver så att jag slipper gå i affärer mer än nödvändigt. Och vet ni? Själva handlandet är inte roligt längre. I ögonblicket när pengarna ska överlämnas och varor byta ägare, just där är jag likgiltig. I vissa fall kan det till och med infinna sig ett litet obehag, beroende på vad det är som köps och hur stor summa det är som lämnar kontot.

Detta kan tyckas märkligt eftersom jag nu bara köper saker som jag bestämt att jag behöver redan innan jag sätter min fot i en fysisk butik, men det är som att glädjekicken har förflyttats från själva köpögonblicket. Köpet i sig och själva ägandet av en ny sak är inte längre viktigt, utan glädjen kommer långt senare när jag sedan sitter på balkongen i den där fåtöljen med den där stolsdynan och njuter av de blommande petuniorna i sina hängande zinkhinkar.

Glädjen har blivit mer utspridd och långvarig, samtidigt som jag måste erkänna att det känns som en något obekväm insikt. Tidigare har alltså glädjen och spänningen suttit i själva köpet, i själva handlingen att spendera pengar och bli ägare till en ny sak. Nu sitter glädjen istället i användandet av sakerna, liksom i själva livet och upplevelsen i en tillvaro som berikas och/eller underlättas av väl utvalda saker. Bidrar de inte till den tillvaron så åker de ut.

Tänk vad mycket man hinner fundera på medan man står i kassan på Åhléns och tackar nej till påsen innan man knatar därifrån med två stolsdynor! Jag hade ingen aning om hur känslostyrt mitt ekonomiska liv har varit förrän just detta ögonblick infann sig, men såhär i efterhand kan jag säga att  jag redan märkt av det i hur jag ser på mina investeringar, vilket är ytterligare en trevlig bonus. 

2 kommentarer:

  1. Åh, så bra uttryckt. Känner igen tankarna. Numera får jag glädje av användandet. Precis när jag köpt varan, kan den stå ouppackad i några dagar men sen ge glädje.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Karin, kul att du läser! Visst är det fascinerande vilka insikter man kan komma till med så enkla medel som lite förenkling :)

      Radera