Plastmonster no more

Vi brukade ha en stor papperskasse under diskbänken med shopping- och matkassar. En gång om året höll vi på att spy på överflödet och gick igenom allihopa när de väl började ramla ned i skräppåsen och inte bara ut på golvet så fort man öppnade skåpsdörren. I botten kunde man hitta en exotisk hög ordentligt hopvikta och välpressade påsar från affärer som slagit igen för länge sedan. Längre upp i kassen blev det mer och mer knöligt och luftigt, allt medan påsarna stank mindre och mindre sopor efter färskhetsdatum. Bakom den halva "väggen" som skulle dölja avloppsrören lades/knölades papperskassarna in ända tills de också vällde ut tillsammans med övrigt innehåll. Hur vi någonsin hittade maskindiskmedlet är ett mysterium.

Den största kökslådan längst ned var lika proppfull den - nya kartonger med fryspåsar i alla upptänkliga storlekar, med en ansenlig hög använda brödpåsar ovanpå och runtomkring. Kanske att vi rensade någon gång ibland (dvs. tryckte ned en hög plastpåsar i soporna), men vi använde aldrig fler än vi släpade hem. Med tanke på att vi bara återvann tidningar så undrar jag såhär i efterhand hur mycket vi egentligen shoppade, för det måste ha gått åt flera matkassar som soppåsar varje vecka!

Om jag ska vara helt ärlig så blev jag lite smått illamående bara av att skriva det där... och jag står helt enkelt inte ut när jag kommer i kontakt med liknande skåp eller högar med plastpåsar idag! Det är ju helt galet, även om man inte bryr sig om resursslöseriet så vet jag ingen som tycker om dessa högar... de är liksom monster som bara väller fram över allt i sin omgivning även när man försöker tämja dem! Sopstinkande plastpåsar är bland det äckligaste jag vet, och det har inte blivit bättre sedan jag lärde mig vad de faktiskt innehåller och ställer till med.

Några envisa plastpåsar klänger sig fast för allt vad de är värda

Jag har stångats med det här monstret i över ett år, och nu börjar jag äntligen se ljuset i tunneln. Att tacka nej till påse har blivit en vana, jag behöver inte fryspåsar till någonting längre, och snart kommer jag inte ens behöva soppåsar (mer om det vid ett senare tillfälle)! Frukt och grönt handlas i tygpåsar, bröd (de få gånger jag har det hemma) och ost förvaras i bivaxduk. Envishet (uthållighet?) lönar sig, och nu är det bara följande frågetecken kvar:

• Återförslutningsbar påse till vätskor i handbagage
• Något att bära matlådan och ev. inneskor i
• En påse i väskan till datorn ifall det spöregnar

Alla återstående plastpåsar bor nu i en metallburk i ett annat kökssåp än det under diskhon, och de sista tre användningsområdena ska lösas under året så att jag inte behöver några alls :)

Hur tampas ni med era plastmonster, eller har ni redan lyckats skrämma dem på flykten?