22 december 2015

Ickeoptimal optimering - gör om gör rätt!

Den senaste tiden har tiden självt liksom sprungit iväg. Feber och illamående har inte gjort saken bättre, och herregud vad grinig jag blir när jag inte får sova och äta som jag ska ;) Jag lyckades till och med släppa kvällsmeditationen där en stund, vilket absolut inte har hjälpt mig att behålla lugnet. Det är spännande hur precis vad som helst kan ta upp all mental och fysisk kraft om man låter det. Det brukade vara en tenta eller liknande deadline, nu har det varit intervjuer och sjukdomar. För att sätta det hela i perspektiv så är det egentligen fyra dagar vi pratar om som har varit riktigt jävliga, och som på något magiskt sätt har snurrat kring stress, nervositet, brist på mat och överdrivet mycket sömn.

Vad betyder väl fyra dagar eller ens två veckor? Begränsade perioder som går över och som man kan lära sig något av :) Ibland behöver jag en komihåglista med mat, sömn, meditation, dagsljus, rörelse och jobb i lagom doser. Har jag allt det så är allt bra... släpper jag ens en av dem så blir det mindre bra, och småsaker blir till oövervinnerliga berg.

Jag har till och med känt av en släng av julstress! Inte så konstigt kanske eftersom vi för första gången firar jul hemma hos mig, men ändå. Julen är glädje, gemenskap, god mat och värme för mig, stress och oro ska inte få plats! Dessutom är det samma saker som ska göras varje år, så det är egentligen inte svårt att planera bort stressen, speciellt inte i vår familj där mat och aktiviteter ser likadana ut från år till år. Men nu är jag så inne i att spara pengar igen att jag nog tyvärr har drabbats av typisk snålhet...

Att ifrågasätta varje inköp har blivit en vana så automatisk att jag slår bakut när det börjar krävas julklappar, alkoholhaltiga drycker, kött av alla möjliga slag, restaurang- och biobesök, och annat som jag själv gärna klarar mig utan och i vanliga fall köper väldigt lite eller ingenting alls av.

Ibland måste jag påminna mig om att jag inte bara sparar för att spara och fundera på vad det egentligen är jag försöker uppnå - livskvalitet och frihet att göra det jag vill göra. En viktig del i det är att inte låta livet snurra kring vardagens petitesser, utan fokusera på det som egentligen är viktigt: relationen till andra människor och värme och generositet i allt. Det där med att resan är målet är lätt att säga men svårt att leva efter... speciellt för mig som gärna drar på ända in i kaklet när jag väl har ett mål att uppnå. Men det finns inget slutgiltigt mål, ingen siffra på sparkontot där jag är färdig. Målet är ju att skapa sådana vanor att jag aldrig behöver oroa mig för pengar eller tid utan kan koncentrera mig på viktigare saker.

Själv skulle jag föredra noll julklappar, ett alkohol- och halvfabrikatsfritt samt mestadels vegetariskt julbord, att alltid laga mat hemma istället för att gå på restaurang, roa mig med promenader, läsning, handarbete, konversation och sällskapsspel istället för bio- och museibesök, baka egna bullar istället för att fika ute... ja ni fattar. Men att tvinga på någon annan mina idéer vore lika respektlöst som om gästerna krävde att alltid få sin vilja igenom utan hänsyn till mina preferenser, eller gick runt och inspekterade dammnivån i lägenheten.

Att jag ens tänker på sådana här saker istället för hur jag kan bidra till att göra världen lite bättre är ett typiskt tecken på att jag låtit de där petitesserna stiga mig åt huvudet den senaste tiden. Jag borde hänga följande på väggen som en ständig påminnelse tills jag lärt mig att slappna av lite, speciellt såhär i juletider: Dude. Chill out. You’re already rich, and thus it is time to start living that way.
Once you have established the habit of non-ridiculous living and the correspondingly pumped set of frugality muscles, you are out of the woods. Riches are inevitable. You may not see it yet, because you are still climbing the ladder. Your naturally cautious and calculating nature requires you to hedge all bets thoroughly.

But you know that spreadsheet of yours that predicts a net worth in the millions in a surprisingly short time? That shit is for real, and it really does tend to come true. [...] Bringing that visualization back to your present life, you can use the knowledge to relax a bit. When you are faced with an unexpected expenditure or an unavoidable ripoff, you can laugh it off rather than pounding your fists against nearby objects.

Suppose you somehow end up downtown, and your spendy friends want to go to hit the $50.00 restaurant, sip a few $7.00 drinks and then take a taxi home. You’re out of your element: there is no nature around and there are no bikes in sight. Everything is bullshit. People idle their cars in unnecessary lines and pay $25.00 to park them in frustrating concrete mazes. How do you react?

The old me would start to sweat. “Inefficiency! Irrational spending! A week of grocery money flying out the window! Must escape situation and be unhappy until inefficiency is resolved!”

The new me would react differently. “Hey! I recognize this situation. It’s one of those ‘lots of money’ deals, and money happens to be one of my specialties. While my friends are about to spend 10% of their entire net worth this evening, I will lose a negligible fraction of a percent, and still go to bed tonight further ahead than when I woke up. So I might as well have some fun with it, because my financial position is so secure.”

The key bit of wisdom here is to take the relaxed perspective of your future rich self, and transport it into your current frugal one. You don’t have to start deliberately spending more, just deliberately worrying less. [...]

But then when you’re done reveling in your wealth, you can fold up that fat wallet of yours, return it to its designated pocket in the backpack and hop onto your commuter bike so you can get back to work.

Jag är väldigt bra på att oroa mig för alla möjliga saker om jag fastnar i mitt eget huvud för länge, som när jag legat hemma i några dagar för mig själv och verkligen haft möjlighet att jaga upp mig över de minsta saker. Julplanering to commence så att vi kan få ett stopp på den galenskapen! ;)

4 kommentarer:

  1. Härligt skrivet...speciellt raderna om petitesser i livet , att det är relationerna som är det viktigaste= Fint! Ett bra måtto som min pappa ofta säger...det ordnar sig... tycker jag är bra. julkram *piah*
    Ps. Härlig personlig blogg BTW!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Piah! "Det ordnar sig" är ett himla bra motto! Morfar höll fast vid de orden ända till slutet, för vad mer kan vi göra än att göra det bästa av varje dag oavsett vad som händer? :)

      Radera
  2. Kram på dig och ha en fin jul!

    SvaraRadera
    Svar
    1. God fortsättning, hoppas du haft en mysig jul! :)

      Radera