08 november 2015

KaOs


Det tar tid att bygga nya vanor. Motorvägarna i hjärnan byts inte ut i ett nafs, vare sig man vill eller inte. Ännu långsammare (eller inte alls) om man fuskar... intalar sig själv att man inte vill, orkar eller kan. Som att komma hem från jobbet och skippa disken. Fem dagar i rad. Då får man liksom ta konsekvenserna, den diskar ju inte sig själv. Precis som att kroppen inte tränar sig själv, böckerna inte läser sig själva, programmeringskunskaperna eller vad det nu kan vara du vill lära dig... japp, de kräver också ett visst mått av faktisk arbetsinsats. Annars står man där och undrar vad som hände.

Det som hände var oftast att man inte gjorde det man egentligen ville. Som att diska varje kväll istället för att vänta tills det blev ett mindre berg. Eller ta trapporna varje dag. Bara ett litet exempel på att om man inte ser till att ens handlingar överensstämmer med ens värderingar så blir det lätt tokigt. Blir det till en vana kan man lätt vakna om 40 år och inte känna igen sig själv. Börja med de små vanorna... ekonomin, maten, ägodelarna och meditationen faller på plats, och massor annat runt omkring av bara farten. Disken och sovtiderna är desto svårare, men alla framsteg är framsteg, och en vacker dag behöver jag inte fundera mer på de sakerna heller :)

Who knew att utspädd rödbetssaft blir neonrosa... inte jag, det ser ju rentav giftigt ut ;) 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar