Bee Happy - Bee Urban

Följande är lånat från SvD

"Bin är nödvändiga för vår överlevnad"

En liten grupp människor från ett tidningsmakarföretag står förväntansfulla uppe på Kulturhusets tak i centrala Stockholm.

– Vi är här för att hälsa på våra husdjur!

Deras husdjur är inte mindre än 40 000 bin.
Bina bor i en konstnärligt utsmyckad bikupa och sköts om av biologerna Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg som står bakom företaget Bee Urban. Just nu är de båda klädda i vita overaller och stora hattar med nät över huvudet eftersom de precis öppnat kupan och tagit ut en vax­kaka i ram full med arbetande bin, för att visa och berätta om dem.

– Här är drottningen, ser ni att de andra bereder väg för henne. Hon lägger upp till 2 000 ägg per dag efter att ha parat sig vid ett tillfälle, förklarar Josefina Oddsberg.

– Det där biet som är knallgult har nog varit på besök i en maskros. Och titta, här föds ett litet bi precis, ser ni? säger Karolina Lisslö och pekar.

Att sprida kunskap och medvetenhet om bin och vad deras pollineringsarbete gör för oss och naturen är en viktig del av Bee Urbans arbete. Dessutom placerar de ut och sköter om bikupor hos företag som månar om miljön. I dag finns 25 bikupor utplacerade hos allt från H&M till Naturskyddsföreningen. Företaget får honungen som bikupan genererar – omkring 20 kilo per år – och bidrar till binas överlevnad.

– Vi gör det här eftersom bina är nödvändiga för vår egen överlevnad, säger Josefina Oddsberg.

Livsnödvändiga? Ja, faktiskt. Det är tack vare biet som vi har mat på bordet. Inte bara honung, utan 76 procent av allt vi äter inom EU. Tre fjärdedelar av all vår mat har alltså kommit till tack vare binas pollineringsarbete. Utan denna lilla insekt skulle vi få klara oss på en diet som till största delen skulle bestå av ris, majs och olika sädesslag – växter som pollineras med vinden. Kött skulle troligen bli en dyr bristvara eftersom även djuren äter växter. Förutom de grödor vi äter så pollinerar bin även växter som är viktiga för vattenrening, markbindning och koldioxidneutralisering. Honungen som bina producerar är dessutom full av antioxidanter och vitaminer.

– Man har räknat ut att vi skulle få skörbjugg inom fyra år ifall bin dör ut, säger Josefina Oddsberg.

I dag talar man om en global bidöd. I södra Tyskland dog 80 procent av de odlade bina och i Sverige en fjärdedel år 2010. I Sichuanprovinsen i Kina är bina redan försvunna och där får människor själva pollinera fruktträden med pensel för att få någon skörd. Tidskrävande, arbetsamt och dyrt om man jämför med det gratisarbete bin gör. Det globala pollineringsvärdet som bin utför är värderat till 1 900 miljarder kronor.

Men varför dör bin? Det finns en rad orsaker, berättar Josefina Oddsberg och Karolina Lisslö. De jordbruksgifter som används i lantbruket minskad biologisk mångfald bland växter, virus, sjukdomar och de kvalster som lever i bikuporna och som i dag är resistenta mot det gift som har använts mot dem. På senare tid har bisamhällen även drabbats av något som kallas för ”colony collaps[e] disorder” vilket innebär att bina inte längre hittar hem till bikupan. Deras orienteringsförmåga har slagits ut och hela bisamhället i kupan svälter ihjäl.

– Det har skyllts på mobilmaster och svampangrepp, men nu tror man att jordbruksgifterna är orsaken, säger Josefina Oddberg.

– Bland de döda bin som undersökts har man hittat neonikotenoider i 96 procent av dem. Det ämnet ingår i bekämpnings­medel mot skadeinsekter, förklarar Karolina Lisslö.

– Men vad är egentligen en skadeinsekt? funderar Josefina Oddsberg. De behövs i andra sammanhang i ekosystemet. Och man kan slippa dem i åkrarna på andra sätt än genom gift, till exempel genom att plantera in lökväxter bland säden.

När man pratar om bin är det ett samlingsnamn för 289 arter inom släkten varav 103 är rödlistade, det vill säga utrotningshotade, i Sverige.

– 15 arter är redan helt försvunna, säger Karolina Lisslö och berättar att även humlor räknas till bisläktet.

– Bin och humlor är båda effektiva pollinerare för de har så lurvig kropp. De står för 80 procent av allt pollineringsarbete, säger Josefina Oddberg.

Hur mår bin mitt i stan, här är det väl giftigt?

– De mår bra! Det är värre för dem på landet där de kryper omkring i de jordbruksgifter som grödorna är besprutade med, säger Josefina Oddberg.

Hon är urbanekolog, det vill säga kan det mesta om ekologi i stadsmiljö och samspelet mellan byggnader, bilar och människor och andra levande organismer.

– I stan får de dessutom en större tillgång till en variation av växter. Ett bi på landet kanske bara har rapsfält omkring sig och när de blommat över svälter bina, säger Karolina Lisslö.
För alla som odlar är bin en nödvändighet för att överhuvudtaget få någon skörd. Dessutom, ju fler gånger ett bi besöker en äppleblomma, desto större blir frukten, eftersom varje besök genererar en kärna i kärnhuset.

– Vi hör många som säger att de fått så skruttiga äpplen de senaste åren, att träden måste ha blivit för gamla, men det är bristen på bin som gör det, säger Josefina Oddsberg.
 
De tycker att medvetenheten om bin har ökat de senaste åren. Nu har även Naturskyddsföreningen dragit i gång en kampanj om att rädda biet. Men bara för några år sedan kunde de mötas av kommentarer som ”det var det sjukaste vi har hört” från företag, eller ”först måste vi utreda vad bina gör för nytta” från en myndighetsperson insatt i miljöfrågor.

Att en del kan vara rädda för bin handlar främst om att de blandat ihop dem med getingar, upplever Josefina och Karolina.
– Bin sticks oerhört sällan, för då dör de, och de är mest intresserade av blommorna utomhus. Det är getingarna som är intresserade av oss och det vi äter, säger Josefina Oddsberg.

Som biodlare kan man dock bli stucken ibland, något som inte är bra för Karolina Lisslö som är allergisk mot bistick. Men att byta yrke har aldrig föresvävat henne, bina är för viktiga.

– När vi under vår utbildning fick höra att flera växtarter försvinner varje år i Nationalstadsparken i Stockholm på grund av bristen på bin ville vi göra något åt det, säger Karolina Lisslö.

– Vi försöker på ett pedagogiskt sätt förklara hur viktiga bin är och få människor att värna om naturen och reflektera över vad den ger oss i form av ekosystemtjänster. Vi människor kan inte leva separat från naturen, vi är en del av den, säger Josefina Oddsberg.

Om man inte vill bli bi-fadder och skaffa en egen bikupa kan man enkelt köpa ett presentkort (2 kr/bi) varvid 25-1000 bin adopteras in i Bee Urban's ideella kupor på Kulturhuset eller i Nationalstadsparken.