Nu är det i ju för sig minst sju år sedan någon kallade mig tant
Doris, men jag kan stå för att jag är mer tantlik än något annat, och
husmorstips kan vi alla och miljön må bra av. Den där husmorskunskapen
har liksom gått förlorad, så vi köper massa dyra medel som påstår sig
göra än det ena än det andra, fyller städskåp och under badkar... om man
nu har ett badkar. En fördel med att
fortfarande vara student och bo trångt är att jag inte haft råd eller
plats att skaffa så mycket onödiga grejer än. Nu skrattar säkert de av er som
känner mig, men jag menar förbrukningsvaror typ rengöringsmedel,
städredskap och sånt.
En vacker dag skulle det vara
spännande att se hur många dumma köp jag gjorde när jag flyttade
hemifrån – jag antog liksom att jag skulle flytta från korridoren så
snart som möjligt (ha!) och
samlade husgeråd i tron att jag snart skulle ha eget kök. Men de flesta
av kartongerna i källaren innehåller faktiskt arvegods och stallsaker
som skriker på att få komma upp och bli använda.
I det
här mitt "nya" lite bättre liv skulle i alla fall jag uppskatta om min
hjärna var fylld med vettiga lösningar på alla vardagens små problem så
jag slapp googla allt varenda dag. Google styr våra liv, men det har jag
gnällt tillräckligt om förut.
Så nu slår tant Doris näven i bordet och ett slag för nedärvd kunskap
som i princip inte nedärvs längre och samlar allt på ett ställe så att
hon enkelt kan hitta dem igen. Om någon annan har användning för dem så
är det givetvis en bonus :)
Om jag hade varit lite klokare när jag var yngre och åtminstone en av dem fortfarande var i livet var gammelmormor och gammelfarmor tydligen rena rama uppslagsböckerna för allt man någonsin kan tänkas behöva för att ta hand om hem och hushåll, sylta, safta, göra köttbullar, osv. i all oändlighet. Ibland undrar jag om inte en hel del husfruar var omåttligt stolta över den kunskap de satt inne med. Jag hoppas det.
Jag vill gärna tro att gammelfarmor var stolt över det hon hade att förfoga över, även om jag inte har några belägg för det förutom den höga kvaliteten hos de saker hon lämnade efter sig. Alla andra delar av det livet är en helt annan diskussion och inte riktigt poängen här. Och precis som det finns 20-någonting-åringar som är mer tantiga än 20 så finns det många tanter som är allt annat än intresserade av ”tantiga” saker.
Personligen tycker jag tant är ett mysigt ord - det är gulliga små tanter som verkar veta det mesta som man egentligen behöver veta, kafferep och hembakta bullar jag associerar till det ordet. I den meningen har tant egentligen ingenting med ålder att göra, även om de som levt långa liv ofta sitter inne med mer livserfarenhet och har ett annat perspektiv på vad som är viktigt här i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar