Välkända tankegångar hos människor som sparar mer än genomsnittet... man kommer till en gräns där det känns sniket, snålt och själviskt att behålla alla pengarna själv när man har så många.
En del klarar av att vara logiska och rationella och lita på matematiken. Allting jag sparar nu kommer växa under en hel livstid och när jag väl är färdig med dem så kommer det finnas miljoner och åter miljoner att lämna till eftervärlden i form av existerande välgörande ändamål, eller så kan jag starta min egen stiftelse eller organisation. Faktum är att jag då kan göra vad som helst och göra mycket större skillnad än jag någonsin kan åstadkomma med mindre månatliga donationer eller medlemsskap.
Några blir medlemmar i flera organisationer och ger därmed regelbundet. Andra går helt på känslan och ger på måfå allt efter vad media visar för bilder från den senaste natur- eller flyktingkatastrofen, vilka organisationer som lyckas krama om hjärtat mest med den senaste reklamkampanjen, eller den hemlöse som tigger på tunnelbanan.
Elefanten på tunnelbanereklamen får mitt hjärta att blöda varje gång jag ser den, samtidigt som jag har en inneboende önskan om att göra maximal nytta med det jag har... att rädda några elefanter kanske inte är det viktigaste jag kan göra. Eller så är det det. Bara du kan bestämma vad som är viktigt för dig.
Vem kan egentligen avgöra om ett liv räddat nu är mer värt än många fler om en livstid. Vad som gör mest skillnad i längden av en rejäl måltid för en hemlös i Stockholm eller en vaccination för ett barn i Afrika. Cancerforskning eller skolgång, rent vatten eller åsnor, skogsplantering eller soppkök. Inte jag, men jag vill ändå komma fram till någon form av beslut... veta vad jag gör och varför. Ingen kan göra allt, men att inte göra något är fasen inte ett alternativ för någon.
Vissa saker är relativt enkla, att lägga till några kronor för att få mer hållbart producerad el. Åka tåg istället för buss eller flygplan. Promenera och cykla istället för att åka bil. Köpa handgjorda Fairtrade malor från Mala Collective bara för att jag gillar deras budskap och sätt att ge tillbaka istället för att köpa material av tvivelaktigt ursprung och tillverka dem själv. Klicka för gammelskogen minst tre gånger per dag. Ge åsnor och getter i present till folk som inte önskar sig något. Sticka för Stockholms hemlösa... det ger värme på mer än ett sätt för alla inblandade. Äta mindre kött, rata tillsatser, oekologiskt odlade grödor och palmolja. Använda mindre av alla resurser jag väljer att inte sluta använda. Sluta besöka djurparker för det är mest tragiskt.
Det jag tenderar att komma tillbaka till är utbildning, vatten och skog. Långvarigt ska det vara, och det ska ge långtgående effekter som i sig själva fortsätter långt efter att slantarna jag bidrar med är slut. Fadderbarn. Världsförälder. Skolgång. Rent vatten och hygien. Ingenjörer utan gränser. Situation Sthlm. Skogsplantering och -bevaring. Mycket som tål att tänkas på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar