30 juli 2014

Kaffemaskinen - arbetsplatsens mystiska sociala magnet

Utnyttjar kaffemaskinen till fullo genom att knarka espresschoc eller vad den kallar det och försöker lösa till synes random variabelfel i JEasyOpc. I nästa ögonblick undrar jag varför svenska företag (internationella också?) är så kära i kaffemaskiner - det är inte gott och antagligen inte nyttigt. Jag kan inte tänka mig att en avancerad apparat som behöver två rengöringar i veckan och tömning typ varje dag är billigare än en vanlig kaffebryggare (har ej kommit i kontakt med påfyllningsbehov än men antar att det också måste ske minst två gånger i veckan).

Faktum är att studenterna bjuds på godare kaffe än de anställda på det här stället, då det finns riktiga bryggare med pumptermos till de förra. Plus för den ekologiska mjölken i pyramidtetra som ersatt 25 liter Latte Art i veckan under sommaren, dock!

Jag har bland annat lärt mig att när det "riktiga" kaffet är slut så får man koffeinfritt pulverkaffe utan att maskinen för den skull upplyser den förväntansfulla användaren om detta. Det har tagit mig tre veckor att komma fram till att chokladkaffet är det mest drickbara som erbjuds.

I brist på sekreterare som ser till att kaffe bryggs och tevatten kokas så får vi nu alltså en hel uppsjö konstiga blandningar ur en maskin där man inte riktigt lyckats med översättningen till svenska? Spännande utveckling... är det någon som vet vad den faktiskt spottar ur sig? Inte smakar det espresso, varm choklad, latte, cappuccino, bryggkaffe, machiato, osv. i alla fall.

När jag får ett riktigt jobb kan jag tänka mig egen kaffebryggare eller en burk löste ens. Min första intervju inför sommaren var på ett företag med en enorm shiny alien till kapselmaskin. Den hade helt seriöst ett eget rum. Uäh.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar