Pengar är inte gratis, eller? Nej, i regel inte, även om företagen gärna vill få oss att tro det.
- Rabatter. Köp det du behöver när det är billigt (men köp inget extra bara för att det är det).
- Pant. Man behöver inte släpa runt en säck och rota i soptunnor på stan om man har tillgång till datorsalar med törstiga teknologer, eller bara törstiga kompisar. Många bäckar små.
- Hittepengar. Ända sedan jag var liten har jag fått (och får) alla pengar min mor hittar på marken. Lyx :) Den största var en femtiolapp - 5% av en månads mat bara sådär. Själv har jag hittat 200 som mest. Då är frågan mest var gränsen går mellan att behålla eller knata in på närmsta polisstation (var hamnar de då... egentligen?).
- Tid. Tid är som bekant pengar, men kanske inte på det sätt som företagen vill få oss att tro i det här fallet heller. Genom att lägga lite mer tid på att laga saker, planera mat- och kvalitetsinköp, undvika alla impulsköp, återanvända och överlag tillverka eget (allt från ketchup till strumpor och krukväxter) kan man minska på alla möjliga utgifter och ha ännu roligare - på samma gång! Man får helt enkelt kultivera andra intressen än slöshopping och snabbmat - det är väldigt mysigt att pyssla med sånt, så inte bara blir det billigare, det bidrar kraftigt till allmän livskvalitet också :)
Det tydligaste exemplet jag har var när vi satt med labbar dygnet runt härom veckan. Det är inte realistiskt att förvänta sig att man ska hinna (och orka) träna, städa, baka, laga komplicerad mat och vara social hela tiden, och det är okej. Om man däremot förväntar sig att man ska laga enkel mat att ta med, duscha varannan dag, sova 6-7 timmar per natt, promenera till och från skolan och plugga resten av tiden, då går det helt fantastiskt bra och panikattacksfritt.
Anpassa förväntningarna till situationen och var nöjd med det du åstadskommer. Naturligtvis kommer du alltid bli besviken om du konsekvent sätter upp omöjliga mål. Jag brukade vara bäst på det där sista, och jag var alltid stressad och fick aldrig göra något roligt för jag hann ju aldrig klart med det jag "skulle göra".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar